Människor har i århundraden sökt efter sätt att förlänga livet. Alkemister fann aldrig de magiska elixiren, men forskningen har länge visat att en metod fungerar i djurförsök: att äta mindre. Frågan är om vi kan få samma effekt utan att behöva leva på ständig svält.
En ny studie pekar på att läkemedlet rapamycin kan vara en möjlig väg. Resultaten visar att rapamycin nästan lika effektivt som kalorirestriktion kan förlänga livet, medan ett annat välkänt läkemedel, metformin, inte ger samma tydliga fördelar.
Kalorirestriktion: Länge en standard för livslängd
Redan på 1930-talet visade försök med råttor att de djur som fick mindre mat levde längre än sina välmatade artfränder. Sedan dess har kalorirestriktion varit ett slags ”guldstandard” för forskning om livslängd. Problemet är att det är svårt för människor att hålla sig till en sådan kosthållning under hela livet. I värsta fall kan det till och med vara skadligt.
Därför har forskare länge undersökt om det går att hitta läkemedel som kan härma effekterna av att äta mindre utan nackdelarna.
Rapamycin och metformin: Två kandidater
Rapamycin upptäcktes på 1970-talet i jordprover från Påskön. Det används i dag inom sjukvården för att förhindra avstötning vid organtransplantationer. Effekten beror på att rapamycin påverkar en signalväg i cellerna som styr hur de reagerar på näringstillgång.
Metformin har en annan bakgrund. Ämnet härstammar från en växt, fransk lilja, och används sedan länge för att behandla typ 2-diabetes. Även det påverkar kroppens sätt att hantera energi och näring, vilket gjorde det intressant som kandidat i forskningen om åldrande.
Storskalig analys av tidigare studier
I den nya forskningen analyserade forskarna resultat från över 160 studier som omfattade allt från fisk till apor. Tre strategier jämfördes: mindre mat, rapamycin och metformin.
Resultatet var tydligt. Kalorirestriktion gav störst och mest konsekvent effekt på livslängden. Rapamycin kom strax efter, medan metformin inte visade någon pålitlig livsförlängande effekt. Intressant nog spelade det ingen roll om dieten handlade om mindre portioner eller periodisk fasta – resultatet blev liknande.
Möjliga framtida behandlingar
Även om åldrande inte klassas som en sjukdom är det en riskfaktor bakom många av de stora folksjukdomarna, som cancer och demens. Om processen kan bromsas, kan människor både leva längre och få fler friska år.
Rapamycin framstår därför som en lovande kandidat, men det finns hinder. Läkemedlet kan ha biverkningar, bland annat att immunförsvaret försvagas. Forskarna undersöker därför om lägre och mer anpassade doser kan ge de positiva effekterna utan de negativa konsekvenserna.
Vad betyder det för oss?
Försök på människor är redan i gång. Studier med låga, intermittenta doser av rapamycin visar tidiga positiva resultat för hälsomarkörer. Metformin prövas också, men resultaten från den stora kliniska studien dröjer.
Det betyder inte att man ska be om recept på rapamycin i hopp om att leva längre. Men forskningen visar att det är möjligt att påverka åldrandets mekanismer genom en enda signalväg i kroppen. Utmaningen blir att utveckla säkra behandlingar som förlänger livet utan att ta ifrån oss livskvaliteten – och njutningen av en bit chokladkaka då och då.